Säg den idyll som varar för evigt. Vände ryggen till småbarnen under några minuter för att dammsuga upp all sand. Bäst som jag dammsög kom Jacks och Thomas pappa för att hämta hem sönerna. Jodå, allt hade gått toppen, sa jag och gick tillsammans med Andy ut till terrassen......bara för att finna vita kladdiga fot- och handavtryck över halva terrassen – samt kletiga solkrämspår som ledde in under ena fåtöljen i vardagsrummet där en av marodörerna satt och tryckte. Den andra stod på terrassen med überkladdiga ben, armar och händer.
Vilma hade initierat ”kladda-på-för-allt-vad-tygen-håller-med-solkräm-leken”. Hennes mamma uppskattade INTE denna lek.
Jag avböjde hjälp från Andy som tog sina barn och gick hem medan en skamsen Vilma fick hjälpa till att sanera efter sig. Jonas kom hem lagom för att hjälpa till.
Om fet solkräm på ett knastertorrt trädäck ger märken? Ååååååhhhh, suck!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar