måndag 1 februari 2010

Galet klickande

I går kväll – och för all del under några vakna stunder mitt i natten – hördes ett ljud i det ljumma mörkret. Ljudet påminde om en leksak som jag hade som liten, en liten trist historia som föreställde en groda i metall och vars enda uppgift var att frambringa ett klick-ljud då man böjde på den.

Ok, ni som inte hade förärats denna lilla metallgroda och fortfarande undrar vad det är för läte som jag är ute efter, har ni sett filmerna om Shrek? I en scen åker Shrek, prinsessan och åsnan i en droska på väg till prinsessans föräldrar. Åsnan tycker efter ett tag att det är enormt långtråkigt och börjar göra lite irriterande klick-läten med tungan upp mot gommen. Ungefär samma klickande ljud som metallgrodleksaken.

I ett sista försök att beskriva lätet: tänk er någon som lite förstrött slår med en hammare mot en torr gammal bräda. Ibland siktar vederbörande och fyrar av ett par välriktade slag, för att därefter sitta och pilla bort navelludd med den ena handen och lika förstrött hamra med den andra.

SÅ lät djuret som satt utanför våra öppna sovrumsfönster!!! Högt och ljudligt lät det. Ibland med en osannolik regelbundenhet för att emellanåt göra några konstpauser och därefter köra några snabba klick-ljud på raken.

Ponera att det där lilla – eller stora, vi är ju ändå i Australien – djuret har valt att tillbringa aftonen och natten i häcken utanför sovrummet, då… Ja, då kanske det kan hända att undertecknad tar på sig gummihandskarna och beväpnar sig med en sprayburk med en dödskalle på.

Så för din egen skull, djuret: sov inatt!!!

(Spindeln på bilden är med största sannolikhet oskyldig. Denna lilla huntsman har råkat tappa några ben. Å stackars den....!)

Inga kommentarer: