torsdag 18 mars 2010

En missbrukares bekännelse

Vi har fastnat i ett beroende, ett tvättäkta missbruk. Barnen är än så länge förskonade, men Jonas och jag är djupt nere i dyn. Och det enda jag vill säga är: testa, testa själva så får ni se!

På vardagarna drar det ihop sig i samma sekund som lampan i barnkammaren släcks. Har vi tur har någon av oss kommit ihåg att sätta på tevattnet – det blir alltid extra lyckat med en kopp te bredvid sig. Sedan finns det ingen återvändo.

Sequence heter den trollbindande drogen som till det yttre ser ut som ett harmlöst spel med sina kort, färgade markörer och spelplan. Men i själva verket är det något så in i vassen beroendeframkallande att inte ens de krökta själarna på Sergels torg kan frammana en liknande abstinens de dagar vi av någon anledningen inte kan spela.

I går spelade vi sex omgångar på raken. Mot slutet stod mitt hår rätt upp luften, lyft av all frustration över att min motspelare tog hem varenda ("pip-pip") seger! Men jag säger bara det: idag är en annan dag. MIN dag.

(Låt er inte luras av de väna blickarna på fotot. Stämningen övriga kvällar ger oss helt andra ansiktsuttryck – åtminstone hos den som förlorar.)

2 kommentarer:

moments sa...

Åh, va kul det låter! Finns det i Sverige? Under vilket namn?

Unknown sa...

Oj - det måste ju testas! Googlade och köpte ett spel till oss på stuberten från spelbutiken.se. Återkommer med utlåtande så snart det blivit uppackat.