fredag 20 november 2009

Inget för höstveklingar...

Inledningsvis vill jag varna alla som lider av svår höstångest och som redan räknar dagarna till midsommar. För er egen skull: gå direkt till sista stycket!

För er andra som är av det lite tuffare virket kan jag bara meddela att lokalblaskan varnade för extrem värmebölja till helgen. Temperaturen lär skjuta upp till 40-strecket om man befinner sig några mil inåt landet, medan vi kustbor får njuta av temperaturer kring 30-strecket hela helgen.

I morse när Vilma och jag följde Alvin och Jack till skolan så riktigt dallrade luften, och då var klockan bara nio på morgonen. Och det har inte blivit svalare…

Till min stora glädje dök poolmannen upp med den reparerade pumpen, så när de starkaste gifterna har fått verka klart så ska poolen vara kristallklar igen (man får verkligen inte fundera på vad han häller i för då törs man nog inte ens doppa tårna). I väntan på detta så packade Vilma och jag strandväskan med snorkel, cyklop och simfenor och styrde kosan mot Shelly Beach som är barnfamiljernas och dykarnas paradis i Manly. Barnfamiljerna gillar stranden eftersom den ligger skyddad mot vågorna, och dykarna för att det finns gott om fiskar runt udden – inklusive hajar (Inte helt glasklar kombination….). Nåväl, där snorklade vi omkring och byggde sandskulpturer, samt åt södra hemisfärens dyraste pommes frites.

Några timmar senare var det dags att hämta Alvin i skolan. Himlen hade vid det här laget mörknat ordentligt och man hörde mullret i fjärran. På skolgården öppnades himlens portar och världens regnskur drog fram till dånet av åskan och upplyst av blixtarna. Barnen hoppade glatt i regnet och blev såklart dyngsura.

Nu skulle man kunna tro att temperaturen skulle sjunka efter denna urladdning. Marginellt, skulle jag säga. Känns snarare än mer som om vi befinner oss i ett växthus.

Avslutningsvis vill jag bara försöka förmedla en bild av fredagens disco som barnen hade i skolan, på skoltid. Jag pressade pojkarna på vilken musik det hade varit och om de hade dansat (jo, faktiskt – till Macarena!).
- Men mest så gjorde vi såhär, sa Alvin och bröstade ut sig mot Jack som gjorde samma sak.
Därefter buffade de bröst mot bröst som två tjurar (eller som två åttaåriga pojkar som ännu inte fattat galoppen beträffande det motsatta könet…).