De engelska orden fortsätter att smyga in i barnens språk. I morse sa Vilma följande:- I yesterday läste du inte din läxa, Alvin!
”Anymer” och ”still” (istället för fortfarande) börjar bli så vanligt att jag snart glömmer bort att rätta dem.
Annars har Vilma kommit in i en svår kaktusfascination. Fråga mig inte hur hon hamnade där. Hon brukar nu för tiden jämföra vassa saker med kaktusar ”är denna vassare än en kaktus?” och ibland öppnar hon kökslådan med knivar och tittar på skalkniven från IKEA som jag vid något tillfälle sa att hon absolut inte fick låna (är ju annars en behändig liten storlek). Då, första gången, dök samma fråga upp, dvs om den var lika vass som en kaktus.
Ögonen ploppade nästan ut när jag sa att den var MYCKET vassare än en kaktus.
- Som hundra kaktusar då?
- Ja, ungefär.
Den kniven vågar hon med andra ord inte att tjyvpeta på.
För att väga upp Alvins lilla huvudvärkshistoria häromdagen så måste jag såklart berätta om det översvallande berömmet han fick igår av sin lärare. Han läser sååååå bra! Hon funderar på att sätta honom i den svåraste läsgruppen, men hon är rädd att det kanske knäcker hans goda självförtroende. Alvin vill dock väldigt gärna hamna i samma grupp som Jack. Han bortser nog då ifrån att han måste gå över till långa kapitelböcker med väldigt få bilder.
För övrigt är Jonas i Singapore och jobbar denna vecka och poolen är fortfarande iskall. Men snart så…
2 kommentarer:
Oscar frågade just i morse om Alvin kan flytande engelska nu? Jag svarade att ja det tror jag nog. Sedan frågade han hur lång tid det tog att lära sig det, och hur han hade klarat av att börja i en engelskspråkig skola när han inte fattade ett ord av vad de sa? Vilken kille Alvin är!
Det tog nog ungefär tre månader innan han var någorlunda inne i språket, dvs han förstod åtminstone något de sa.
Han fick extralektioner i engelska (fast då såklart av en engelskspråkig lärare) ett par gånger i veckan första året. Nu för tiden går han dit en gång i veckan.
Såååå duktigt!!!
Skicka en kommentar