Idolfinal och begynnande träningsvärk

Söndagskväll. Stämningen är laddad – ikväll avgörs det vem som vinner Idol. Blir det här inlägget lite svamligt så beror det på att jag följer upplösningen samtidigt som jag skriver.

De uppträder vid trappan till operahuset, och tro det eller ej – men när vi öppnade dörren till terrassen så kunde vi höra fyrverkeriet som vi såg på tv. Vi snackar operahuset i Sydney, Australien. Hur läckert är inte det, om man får fråga?!

Well, för att ta helgen från början så sov Alvins brorsa över i fredags. Ja, han och Jack är nämligen numera bröder. Jack är helt inställd på att flytta till Sverige. Alvin undrar dock hur det ska gå eftersom han inte kan svenska. Det blev det sedvanliga fnittret fram till sena aftontimmen – och sedan vaknade båda i ottan, såklart.

Iiiihhhh! Nu ska de öppna kuvertet. Hoppas Wes vinner!!!! TJOHOOOOO!!!!!! Ja, jädrar i min låda – underhållning på hög nivå!

Lördagsförmiddagen åkte vi upp till ett fördetta militärområde där de gamla skyttehålen från världskrigen fortfarande finns kvar. Avslutade med lunch vid stranden i ett område som heter Balmoral – fint som snus (ja, lunchen var enkel, men området tjusigt).

Vid halv femrycket dök Philip och Christina upp med sina tre barn. Det är en svensk familj som vi har lärt känna här nere. Bodde fem minuter från oss på Lidingö (fast då kände vi inte till varandras existens) och ca 20 minuter från oss här i Sydney. Festligt!

I morse när jag gick upp med Vilma (alltid millimeteruppdelade sovmorgnar – jag fick sova ut i lördags) så visade termometern på 14 grader. FJORTON GRADER! I förrgår var det 26. Inte så konstigt kanske att de australiensiska meteorologerna sällan prickar in vädret i sina prognoser. Och vi som har ställt undan vår enda värmekälla – gaselementet. Brrrr….

Vädret var som gjort för ett IKEA-besök, så nu har vi bunkrat upp med ljus, juldekorationer, Annas pepparkakor, Estrella dillchips (!) och tunnbröd. Dessutom införskaffades en flaska glögg och två flaskor julmust. Julen kan komma.

Höll på att glömma – jag var ute och sprang (fyrtio minuter senare så pulserade det i TUNGAN – hur vissen kondis har man inte då?) och Jonas var ute och cyklade i en timme.

Storslaget!

(Heja Wes!)