Hemlig gäst

Första gången jag träffade Alvins lärare i stödengelska slog hon entusiastiskt ihop händerna och undrade hur det gick med cyklingen. Hon hade hört av Alvin att det var mitt största intresse.

Cyklingen? Jag log lite skevt.
- Tackar som frågar, jo det går bra.

Insåg att det var ett litet lingvistiskt missförstånd mellan sonen och Mrs Castle, men för att Alvin inte skulle tappa ansiktet så höll jag glatt med.

Idag hände det igen.

Jag tillhör numera den trogna skaran mammor (jämlikhet är inte ett välkänt begrepp i det här landet) som drar mitt strå till stacken och hjälper till i skolan. En gång i veckan ska jag vara en ”reading mum”, dvs lyssna och korrigera barnen när de i smågrupper övar läsning. Inledde gravallvarligt med att skrämma upp min lilla grupp med att säga att all läsning skulle ske på svenska (söker de nya förmågor på Norra Brunn, månntro?).

Alvin hade sett fram emot att jag skulle vara på skolan och hoppades innerligt att han skulle hamna i min grupp. Nu var det så oturligt att tisdagar är ESL-dag (English as a Second Language), så det var en slokörad Alvin som gick upp till Mrs Castle.

När jag var klar med läsningen (och Vilma VERKLIGEN ville gå hem) ville jag säga hej då till Alvin, så vi gick upp till Mrs Castles klassrum.

Efter att ha utbytt diverse artighetsfraser så slog Mrs Castle ånyo ihop händerna och sa:
- I heard you had a special guest this weekend! How exciting!
- Hrm... Well, yes... (försökte möta Alvins blick för att möjligtvis kunna avgöra vad han hade menat. Nog för att Jack är speciell för honom, men kanske ändå inte på det här viset).
- Yes, Alvin told me all the things that you have done. How thrilling!
- Eh, well you ment Jack, didn’t you? sa jag vänd mot Alvin och kände hur jag balanserade på slak lina – jag ville ju verkligen inte hänga ut honom om han nu (återigen) hade missförstått Mrs Castles fråga.

Vid det här laget hade Mrs Castle fått ett litet frågande uttryck i ansiktet, även om hon fortfarande log artigt.
- Aha! sa jag och försökte se ut som om jag var en extremt trögtänkt rackare som just kommit på något smart. Alvins of course means that my husbands’s brother is going to visit us within a couple of days.
- Aha! kontrade Mrs Castele och såg ut som även hennes polett hade trillat ned. Oh, Alvin was talking about what will happen in the future, not what had happened in the past. So what’s his name, this uncle of Alvin?
- Martin, svarade jag och på hennes ansiktsuttryck kunde jag utläsa att det inte var samma namn som Alvin hade berättat om. Skit.

Senare vid middagen frågade jag Alvin vad och vem han hade berättat om.
- Äh, jag kom inte på vad vi hade gjort i helgen, så jag hittade på. Det brukar jag göra.

Nästa måndagmorgon ska jag noga repetera den gångna helgens aktiviteter för Alvin. Annars komer jag för alltid att framstå som en komplett idiot varje gång jag pratar med Mrs Castle.