Jag skyller på att man ska ta seden dit man kommer. Och nu råkar det vara så att australiensarna har en förkärlek till Nalle Puhs kletiga favoritmat. And I’m stuck – i dubbel bemärkelse.
Förutom honung i thét och på de rostade mackorna (letar alltid bland det kritvita brödutbudet för att hitta något som ser ut att ha en tillstymmelse till fibrer) så ringlar jag numera honung på pannkakorna – och det är så gott! Inbillar mig dessutom att honung är naturligt och bra – gissar att tandläkarkåren har en annan syn på saken.
Det som jag absolut INTE kommer att addera till mina nya matvanor är den bruna, kletiga sörjan som de lägger på mackorna som smakar som buljong. Kommer inte i detta nu på vad det heter. Well, läskigt är det i alla fall.
Även på lek- och sportfronten har vi lärt oss lite nya grejer. Alvin gjorde ett helhjärtat försök idag att lära Vilma och mig football (ÄR det samma sak som rugby eller inte??). Rollfördelningen – och tillika laguppsättningen var solklar: Askungen (i fotsid lila klänning) och Apelsin (påminde lite om undertecknad) mot Alvin (jag ÄR bara Alvin, Vilma!).
Alvin hävdade bestämt att man skulle ”dutta” bollen mot utsidan av foten innan man kunde springa mot målet. Bollen fick bara läggas ned vid mål, och man skulle ibland stå med armarna om varandra och försöka sparka bollen bakåt vid avspark. Rätt eller fel – vi körde på så grästuvorna yrde. Askungen gav sig inte i första laget även om brorsan tacklade ganska hårt.
Alvin vann solklart (?) över Askungen och Apelsin. Måste nog plugga lite regler på nätet någon dag. Fram till dess är det Alvins ord som är vår lag. I football i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar