Vi blir snart idiotförklarade. För femtioelfte gången kom Jonas hemdragandes med ett nytt kap från eBay till grannarnas stora nöje. Denna gång var det en stor, högblank divanaktig historia samt en gammal hopfällbar skolbänk (spontanköp när han hämtade divanen). Dessa pryder numera "loungen”, dvs terrassen precis utanför vardagsrummet/köket.
När det så småningom blir sommar (blir faktiskt varmare för varje dag sedan den senaste himlaöppningen!) så ”viker” vi bara ihop fönsterväggen och vips har vi ett extra uterum. Det är där divanen och skolbänken nu står. Vi är extremt nöjda!
Några andra som var nöjda idag var barnen som fick vässa sina klätterkunskaper på inomhusklätterstället. Vilma börjar bli riktigt duktig och räds inte för att klättra hela vägen upp till taket (varje gång får jag iskalla kårar och inbillar mig att jag har glömt att säkra henne ordentligt). Alvin är som en spindel. Han klättrar utan problem även på de svåra lederna (eller banorna, eller vad det nu kan heta på klätterspråk). Jonas och jag står avundsjuka på marken och kollar på våra starka, smidiga barn. När tappade man den färdigheten?
PS! Alla mor- och farföräldrar som fick en klump i hjärtat när jag berättade om hur motvilligt Alvin gick till skolan i fredags så kan jag berätta att när jag vid hämtningen frågade honom hur det hade gått resten av dagen, och undrade hur länge han hade varit ledsen, fick jag svaret:
- Äh, jag var inte alls ledsen sen när du hade gått. Idag var det jag som fick blablablabla….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar